tisdag 5 juli 2011

Vaknar i ett behagligt svalt och mörkt rum.



Först vet man knappt var man är. Vi får på oss och barnen kläder, lite längre över benen som sig bör på detta hotell och tar oss till frukostbuffén. Ett myller av gäster och många betjänter. Det finns mängder av mat. Dessutom står en man och steker plättar och en annan och gör omelett efter var och ens beställning. En man skär ostar.
Jag vågar mej på en omelett. Äggen ligger väl kylda och kläcks i en skål. Jag väljer att få lök, paprika och lite ost i min omelett. Ungarna vrakar mellan sockerflingor och nutella och sylter. Plättar och wienerbröd kom också med på tallrikarna. Mätta tar vi oss sen bort till den poolen där även barnpoolen finns. Vi ligger där och njuter i skuggan, tar en drink emellanåt och barnen hämtar glass ur en stor box. Underbart!
Eftersom vi behöver lite egyptiska pengar så tar vi oss till banken som ligger en tvärgata från hotellet. På så sätt får vi också stifta bekantskap med egyptiernas otroliga förmåga att locka och nästan tvinga in oss turister i sina affärer, allt förstås med vänlighet så till den milda grad att det är svårt att säja nej. Med presenter och smicker försöker de sen få oss att köpa saker. I första affären får tjejerna och Birkir armband och Atli ett halssmycke. Badbollar och vykort med namnen på arabiska är också saker vi har med oss hem. På eftermiddagen blir Elfa och Fríða fångade av Omar till en magdanslektion. Magdans med scarfes med rasslande pengar i. Omar blir så förtjust i Fríða och Fríða i honom. Elfa tar det väldigt allvarligt och får verkligen till det med rörelserna. Men hon vill inte dansa ensam för de andra utan nöjer sig med det hon lärt sig.
Skymningen kommer snabbt. Då stängs även poolen. Vi lämnar in handdukarna och går upp i lägenheten och duschar av oss och tar på lite finare kläder. Middagen är lika överväldigande som frukosten. Borden dignar av läckerheter och barnen får tillagat åt sig av kocken, köttfärssås och pasta.
Det är barndisco. Vi går dit och när vi kommer fram ropar Omar som står mitt bland alla barnen på scenen ”Fríða” Fríða rusar dit och vi står förvånade kvar och tittar på när hon dansar sig genom kvällen. Fast emellanåt är hon så trötta att hon nästan trillar, då står hon stilla en stund och rullar med ögonen. Sen tar hon ny sats igen. På vägen hem till rummet hamnar vi i klorna på en parfymförsäljare. Han försöker på alla sätt kränga en flaska till mej, mamma, men det lyckas inte och vi är därifrån inom tio minuter. Det är bra jobbat för att vara i Egypten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar